Inför Dalapalatsets 105 års-jubileum 2002-08-31,
sammanfattade dåvarande ordförande i föreningen, Mats Sundin, dess historik.
Brynäsgatan
***
 
  • Järnvägen har sedan mitten av 1800-talet varit av betydelse för Gävle. Den har också varit avgörande betydelse för Dalapalatsets tillkomst.

  • Gefle-Dala Järnväg anlades 1855-59.
    Initiativtagare var Per Muhrén och konsul Göransson, Sandviken.
    Den kom att förbinda Falun och bruken i Gästrikland med Gävle. Gävle blev Dalarnas exporthamn.
***
Dalapalatset
  • 1869 brann Gävle. Stora delar av stadens norra delar ödelades.
    Tältläger upprättades på Sätraåsen och Gävle-Dala järnväg bistod med förödenheter.

  • Gävle stadsplanerades med esplanader och inledningsvis byggdes trähus.
    Ett tiotal år senare beslutades att husen i centrum skulle vara av sten.
Fisktorget
***
 
  • Per Muhrén avgick ur styrelsen för GDJ 1874 och lämnade då ett bidrag som kom att tjäna som grundplåt till den Enke- och Pupilkassa som inrättades 1876.

  • Enke- och Pupilkassan
    • Var en institution i vilken en familjeförsörjare kunde teckna en försäkring för hans änka och minderåriga barn efter hans död skulle få pension.
    • De pensionsberättigade var avlidna medlemmars änkor "så länge hon levde ogift och var i besittning av medborgerlig förtroende", liksom den avlidnes barn som var under 18 år.
      (Pupill är ett gamalt ord för föräldrarlöst barn).

  • Gefle-Dala Enke- och Pupillkassa beslutade 1896 att uppföra den byggnad som senare kom att kallas för Dalapalatset.
    Emblemen (GDJE&PK) kan man se på ytterdörrarna. Arkitekt var Nils Nordén som hade arkitektkontor i Gävle några år kring sekelskiftet. Han ritade bland annat flerbostadshusen på Nygatan 40 (huset med torn längst ned mot järnvägen), Westergrenska stiftelsen (1925-26) och Sjöbergska huset på Hantverkargatan 39.
***
Utsikt
    Upp
  • Arkitekturen vid denna tid var influerad av amerikansk byggnadsstil, där husen skulle ha affärer i gatuplan, kontor en trappa upp och i resten av husen bostäder.

  • Byggnadsmodet var kraftfullhet med tegel och sten till skillnad från putsade fasader.
    Arkitekt Ferdinand Boberg var först i Gävle med det när brandstationen och Centralpalatset ritades, tätt följt av Gevaliapalatset och Dalapalatset.
Seceriaffär
***
 
  • Dalapalatset planerades att byggas i tre etapper.
    Två etapper var klara 1897. Tredje etappen blev aldrig utförd.

  • 1918 sålde Enke- och Pupillkassan huset till Byggnadsaktiebolaget Gevalia som hade uppfört Gevaliahuset på Nygatan.
    Det föreföll lite besvärande att Dalapalatset blev ofullbordat. 1925 ritade dåvarande stadsarkitekt, Gunnar Wetterling, en tillbyggnad till Nordéns huskropp.
    Den uppfördes aldrig och sedan dess har huset varit halvfärdigt, vilket i för sig inte påverkar fastigheten i negativ riktning.
***
Gammalt hus
  • En byggnadsarbetare berättar att huset är byggt på tusen pålar (den s k rustbädden) och på granris
    -ett gediget bygge som kommer att stå i tusen år.
    Tegelstenarna ligger tätt, inga glipor eller sprickor. Dalapalatset är byggt på murverk, förutom sockeln som är av grå granit och röt Gävle-sandsten. Fasaden livas upp på alla möjliga sätt. Runt om hela byggnaden löper en mönsterfris. Byggnadens hörn mot S. Skeppsbron och S. Fälskärsleden svänger mjukt och krön av varsin konisk huv.
Hamnen
***
Upp
  • De som byggde huset hade gott om pengar och ansvarskänsla för sin stad. Hantverkare smyckade Dalapalatset med träsniderier i entréerna och stuckaturer i våningarna. Snickerierna utfördes av Wahlmans snickeri på Brynäs. Vid den tiden fanns alltså kunskap, pengar och sist men inte minst -tid.

  • När Dalapalatset stod klart fanns vattenledningar i huset. Dock saknades centralvärme och toaletter. Möjligen fanns torrtoaletter i våningarna. På 1900-talet kom vattentoaletter och centralvärme. 1939 ritades hissar i byggnaden.
***
Järnvägsbron
  • Gefle-Dala Enke- och Pupillkassan uppförde alltså Dalapalatset (byggår 1896-99), i vilken det var tänkt att "finare" järnvägsanställda (stinsar och högre tjänstemän) skulle bo i praktvåningarna.
    En del hade en golvarea på ca 260 kvm. Den stora takhöjden i våningarna gjorde att två pigkammare kunde byggas ovanpå varandra.
    De stora våningarna med matsal, sängkammare och förmak låg i fil ut mot gatan. Mot gården låg främst kök och jungfrukammare.
    Mitt i våningen löpte tambur och serveringsrum och tack vare det slapp herrskap och tjänstefolk blanda sig med varandra i onödan.
Kyrkogatan
***
 
  • Det är lite förvånande att finna en sådan pampig byggnad på Brynäs, alldelse "bakom" järvägen.
    Huset kom att bli borgarklassens första steg mot arbetarstadsdelen Brynäs, för i Dalapalatset kunde de boende njuta av lyx som var skild från arbetarna som bodde några kvarter bort.

  • Man hade pigor som tömde slask, hämtade ved till kakelugnarna, putsade fönster och som kom när man trampade på ringklockan i golvet under till matsalsbordet.

  • Det sena 1800-talets kännetecknades av framtidstro.
    Vilka bodde då i huset runt sekelskiftet? Där bodde grosshandlare Sandelin, vice häradshövding Sandström, stadsläkare Åman, disponent Holmström, kamrererna Ekbom, Hagberg och Holmström, hamningenjören Norbeck, trafikchefen Nettelblad vid GDJ, konsul Berndson, handelsreande Gullberg och kammarherren, greven och överstelöjtnanten Johan Casimir de la Gardie.

  • På senare tid (innan hyresrätterna blev bostadsrätter) bodde t.ex. Sven Wollter i ett kollektiv i en av lägenheterna.

  • Vilka affärer och verksamheter har då funnits och finns i huset?
    Londoner-bazaren -1920-talets varuhus där man kunde gå in och titta utan köptvång. Vidare Fredrik Nilssons speceriaffär, J August Anderssons skoaffär, rak- och frisersalonger och en bierstube.
    Nyligen stängde Ivan Carlsson sin herrekipering (efter ca 45 år). och idag (2002-08-31) lämnar Brundell och Jonsson Dalapalatset.
    Idag finns Restaurang Munken, Gävle Järnvägsteknik (GJT), Ljusdesign och Sam's Barbershop samt Dalagrillen.
    Norra Strandgatan
***
Upp
  • Byggnadsaktiebolaget Gevalia som köpte huset av Enke- och Pupillkassan sålde huset 1956 till Wesström. 1972 köpte Dala-palatset AB fastigheten.
    1979 övertogs den av bolagets aktieägare Juliana Jarl.
    Det föreföll vara en formsak för samma år 1979 såldes huset till några privata intressenter.
    1982 bytte Dalapalatset åter ägare när Testebo Fastigheter AB köpte huset.
    Året efter, 1983, förvärvade Diös Östra Bygg AB huset.
    I mitten av 1980-talet renoverade man huset och lägenheterna delades i mindre enheter.

  • Man gick relativt varsamt fram för det fanns en uttalad mening att behålla den ursprungliga stuckaturen och kakelugnarna. men renoveringen gavs den vackra och intressanta byggnaden ett nytt liv.
Skeppsbron
***
 
  • 1985 bildades bostadsrättföreningen Riksbyggen Brf Gävlehus nr 30.
    2002 byter föreningen namn till Brf Dalapalatset.
    Med namnet Dalapalatset på en av stadens mest praktfulla och monumentala byggnader, påminns vi också om järnvägen ankomst till Gävle
    -en synnerligen betydelsefull händelse i stadens historia.
Bro
Upp
Tack till Jan Englund för använding av gamla bilder på Dalapalatset  
Utsikt  
Hem >> Historik Tillbaka